Stil Konfektion - Min praktik

Min arbetsplats under fyra dagar i maj har varit klädbutiken Stil-Konfektion. Det är en stor butik som ligger i Kungälvs centrum. Den är mycket populär av målgruppen ”kvinnor eller damerna”, alltså lite den äldre målgruppen, men det är inte ovanligt att yngre personer kommer in heller! Jag har fått arbeta med Lena (min handledare) och Anneli. Mina arbetsuppgifter var många. Först och främst att bemöta kunderna trevligt redan när de klev in i butiken. Jag fick också märka kläder och hänga ut dem samt stå i kassan.

Tre av förmågorna jag använde på min arbetsplats: ”Jag själv”, ”Social förmåga” & ”Problemlösningsförmåga”.

”Jag själv”

Att arbeta i en klädbutik kräver koncentration. Att koncentrera sig på sitt arbete och sina arbetsuppgifter är alltid bra, det är då man gör framsteg. I just den här affären var bemötandet av kunden en speciell affärsidé. När kunden kliver in i butiken skulle man genast hälsa den välkommen och fråga om de behövde någon hjälp. Varje kund fick personlig service. Alltså behöver man koncentrera sig på kunden och dens behov av hjälp. Självdisciplin behövde man särskilt när kunden provade kläder. Då skulle man helt strunta i sin egen smak och låta kunden avgöra om plagget var bra eller inte. Även om man fick ta dålig kritik var det viktigt att inte tappa humöret utan bara snällt stå och le. För kunden har alltid rätt! För att förenkla arbetet var det en fördel att använda sig av en viss struktur. Att ta en sak i taget och undvika att blanda ihop arbetsuppgifterna. Att ha en struktur på arbetsgången gjorde det avsevärt enklare att både hinna med och att orka allt!

Initiativtagande behövde man vara bland annat när man möblerade om i affären. Ta egna initiativ när det gällde var kläderna skulle hänga för att få bästa möjliga uppmärksamhet. Eller hur färgerna skulle matcha och vilka kläder man skulle sätta bredvid varandra. Som ”expedit” behövde man ta ansvar för affärens yttre, alltså hur det såg ut. Man vek kläder snyggade till i skyltfönstren. Jag tog ofta under veckan egna initiativ när jag jobbade, t.ex. när jag vikt klart kläderna visste jag att jag kunde fortsätta någon annanstans och gjorde det (jag tog ett eget initiativ). Man behövde också ta egna initiativ när kunden kom fram och frågade om speciella kläder. Då fick man ta fram olika förslag och försöka hitta så bra kläder som möjligt. Självklart måste man också ha drivkraften som visar att man vill jobba, att man ska klara av det. Engagemang är viktigt när man jobbar över huvudtaget. Man skall vara engagerad i det man gör och göra det bästa möjliga ifrån sig!

”Social förmåga”

Att visa hjälpsamhet var en av de viktigaste uppgifterna i arbetet. Kunderna ska kunna komma till dig och be om hjälp och sedan få det. Man måste också hjälpa till med de grundläggande arbetsuppgifterna som t.ex. att hänga tillbaka kläder, hitta storlekar, märka kläder osv. De underförstådda reglerna fick man också anpassa sig till, t.ex. att Lena var chef och att det var henne jag skulle vända mig till om jag hade frågor. Att samarbeta var också en viktig del av arbetet. Om Lena behövde hjälp med att hitta kläder till en kund samarbetade jag med henne. Också när det var lunch fick personalen jobba i skift. Man måste hela tiden visa respekt till kunden, alltid komma ihåg: ”Kunden har alltid rätt!”.

”Problemlösningsförmåga”

När kunden kommer fram och ber om hjälp och vill ha något speciellt, t.ex. en vanlig T-shirt, gäller der som nybörjare i en helt främmande butik att snabbt hitta någon lösning. På det sättet använde jag mig av problemlösning nästan hela tiden. Även att ”ställa hypotes”, som i detta fall var: Vad kan denna person vilja ha på sig? Vilken klädstil har hon?, använde jag mig mycket av också! När man tar hand om en kund gäller det att hela tiden försöka läsa av henne. Att försöka lista ut stilen och smaken. Det visade sig att det var svårare än det såg ut.

Vad jag har lärt mig av min praktik i klädbutik…

Jag har bland annat lärt mig att stå i kassan och att läsa av människors kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det har visat sig att människor inte är speciellt bra på att dölja sina tankar när de handlar. Bara genom att titta på kunden ett ögonblick räcker för att man ska se om hon gillar eller inte gillar kläderna man visar. Kassan var en svår utmaning. Det fanns massvis med knappar och det var svårt till en början men blev enklare efter tid. Det var en rolig känsla när man tillslut klarade av att stå i kassan ”själv”. Jag har lärt mig att märka kläder, det var enkelt men det tog sin tid!

Arbetsmiljön i klädbutiken var varierande, både hektisk och lugn. Kunderna trillade in i perioder, ena stunden fanns där femton personer samtidigt, och andra sekunden var det tomt. På så sätt hann man med att andas lite mellan varven och vila benen, dock var de hektiska minuterna de som var roligast, när det fanns mycket att göra! De långa arbetsdagarna var ibland ganska slitsamma och jobbiga, för mig var det en nackdel. Däremot är det just så långa dagar som man arbetar i verkliga jobblivet, därför tyckte jag ändå att det var en bra och lärorik upplevelse. Arbetsuppgifterna var ganska många, självklart var det mer jobb när kunderna kom. Då fick man fullt up med allting! Det tycker jag att var väldigt roligt. En annan positiv del av min prao var såklart mina kollegor som var väldigt snälla och svarade gärna om jag hade några frågor! Lena hade själv minnen av långtråkiga Praoplatser och var därför noga med att jag skulle få prova på så många uppgifter som möjligt.

Arbetsplatsen jag praktiserade på var schyst både miljömässigt och arbetsmässigt. Den var stilfull och fräsch, jag träffade många trevliga personer bland både kunder och personal. Jag har lärt mig mycket under veckan och det är jagglad över. Dagarna var långa men ändå fick jag smaka lite på vuxenlivet, vilket jag själv och mina föräldrar tycker var ganska nyttigt! Mitt slutliga betyg på arbetsplatsen blir helt enkelt ett starkt VG!